Varför Warhammer 40,000????

[GoTNGWH40k]

Tack för inspirationen. Ska kolla imorgon.

Hjärnan hos Games Workshop=De gör figurerna. Självklart har de hjärta med.

Har läst till Från 1. Horus Rising till 23. Mark of Calth.

Håller helt med. De första tre är helt fenomenala. Det är nästan så att man inte önskar se en film inte görs, såvida de inte slår ALLT som finns i den kategorin. Älskade Star Wars när jag växte upp. Har inte sett den sista men jag kan anta eftersom det är Disney så är ju chansen väldigt liten att man få se slitna lemmar och avhuggna huvuden.

Nåväl tillbaks till 30 och 40 k. Har börjar fatta skillnaden på 30k och 40k. Hur "viktigt" är den skillnaden?

Vårt spel innehåller tonvis av fluff. Det roliga/och skräcken är hur ett spel inriktat på fluff kommer tas emot.

Fast vi är så inne i det vi gör så det kommer säkert bli bra.

Gemenskapen är så stark att jag kände den första gången jag besökta en GW Shop. Det sköna är att vi/jag som jobbar med spelet själva gått in i det helt och håller. Och det känns super.

[Elevatorlake]

Tack för inspirationen. Ska kolla imorgon.

Hjärnan hos Games Workshop=De gör figurerna. Självklart har de hjärta med.

Har läst till Från 1. Horus Rising till 23. Mark of Calth.

Håller helt med. De första tre är helt fenomenala. Det är nästan så att man inte önskar se en film inte görs, såvida de inte slår ALLT som finns i den kategorin. Älskade Star Wars när jag växte upp. Har inte sett den sista men jag kan anta eftersom det är Disney så är ju chansen väldigt liten att man få se slitna lemmar och avhuggna huvuden.

Nåväl tillbaks till 30 och 40 k. Har börjar fatta skillnaden på 30k och 40k. Hur "viktigt" är den skillnaden?

Vårt spel innehåller tonvis av fluff. Det roliga/och skräcken är hur ett spel inriktat på fluff kommer tas emot.

Fast vi är så inne i det vi gör så det kommer säkert bli bra.

Gemenskapen är så stark att jag kände den första gången jag besökta en GW Shop. Det sköna är att vi/jag som jobbar med spelet själva gått in i det helt och håller. Och det känns super.

För mig är 30k och 40k egentligen olika universum, inte bara eftersom mycket som finns i 40k inte finns i 30k och vice versa. 40k är mycket aliens och demoner, 30k är space marines mot space marines och naturligtvis primarcher som är viktiga eftersom de har ett sådant symbolvärde. 30k är mycket mörkare och mer vuxenversionen av 40k tycker jag.

Vad jag försöker säga är att jag tror inte man kan göra ett spel som är båda, det måste vara antingen 30k eller 40k.

Egentligen borde ni väl försöka få kontakt med fluffskrivarna/de som skriver deras kampanjböcker på forgeworld, de är nog allra bäst på 30k.

[GoTNGWH40k]

Förstår vad du menar. Jag håller helt med. Fyra personer som hjält oss under resan (från forumet) sa till oss detta från början. Vi har valt att hålla oss till en av dem (får inte avslöja vilken). De var väldigt tydliga och övertygande. Vi fick snabbt förståelse för dem. Jag litar mer på dem än mig själv på vissa plan. Inte för att de gillar Warhammer 40k och 30k utan för att de lever och andas dem. Det ger mig mycket mer att träffa dem och prata än att maila. Det fina med det är att vårt behov av författarna, Forge World gänget samt andra inom Games Workshop känns mindre viktiga. De flesta är fans som jobbar där, fast det är mer givande för oss att prata med andra. Ibland ringer jag bara för att säga hej. De har på något sätt blivit ett par Battle Brothers. Det känns väldigt ömsesidigt. Jag är mer säker på att de börjar förstå vad vi håller på med.

Vi har börjar förstå mer och mer vad vi håller på med och varför???

Därför är jag ännu mer intresserad i varför Warhammer (40k/30k) eftersom jag på det sättet får större förståelse för vad vi ska och bör göra.

Jag känner att vi på mycket god väg att hitta och förstå varför vi gör spelet.

Jag minst lika intresserad att höra andras varför.

[Kaptenen]

Jag känner att jag måste förtydliga mig.
Jag tycker inte hjärnan ligger hos GW.
Hobbyisterna vet mer om hobbyn än de som producerar den.

40k's universum har byggts upp under över 20 år, från början flödade kreativiteten hejvilt.
Rick Priestly, Andy Chambers, Jervis Johnson m.fl. byggde upp den värld som numera bara finns i Black Librarys böcker.
Spelmekaniken var ofta trög i de första editionerna, men spelet återspeglade fluffet på ett helt annat sätt. Terminators var stentuffa (3+ save på 2d6.. En lascannon gav -6 modifiering, så 9+ på 2d6 för att överleva det hårdaste vapnet mitt i nyllet).
Eldars vapen och teknologi var överlägsna. Tyranidernas monster smulade allt i närstrid och folk blev livrädda när de såg en Genestealer.
Berättelserna och känslan drev spelet och samtliga regelskrivare var inbitna och passionerade spelare.
Det fanns en löpande dialog med communityn, exempelvis så innehöll White Dwarfs ofta FAQs och Q&A samtidigt som designersen ofta var ute på event och pratade med och inför spelarna.
Jag satt själv och lyssnade på Andy Chambers och Jes Goodwin på Sydcon i slutet av 90-talet.
Chambers berättade exempelvis hur viktigt det var att varje armé hade något unikt, något som spelarna knöt till hjärtat.
Dark Angels skulle inte bara vara mörkgröna Spacemarines. Därför fick de Ravenwing och Deathwing. Blood Angels fick Death Company.
Att spelarna kände passion och brann för sina arméer var viktigt!
White Dwarfsen hade Battle Reoorts på 10+ sidor, med bilder, kartor och förflyttningar varje runda.
Ofta skrivna fluffigt med namngivna karaktärer och händelser beskrivna ur modellernas perspektiv.

Det är den eran som gör att jag ännu håller på med 40k.
Passionen, fluffet och inlevelsen finns i communityn, inte längre hos GW.
Ingen av dem som skapade warhammer finns kvar i företaget.
Fantasys haveri är för mig deras största misslyckande, där regelbok efter regelbok överträffade sin föregångare i tjocklek och komplexitet till den grad att spelarbasen försvann, de valde att förstöra hela den världen och börja om på noll.
Numera är det en marknadsavdelning som styr GW, som inte spelar.
Totalflloppen Lord of the Rings och påkostade spel som Dreadfleet symboliserar tänket där allt ska gå att sälja med tillräckligt med reklam, även om ingen efterfrågar det.
Vilket gör att White Dwarf numera bara är ett reklamblad helt utan hobby, fluff eller personlighet.

Den del av hobbyn som gör att jag hållt på med 40k i över 20 år och fortsätter hittar jag numera i communityn.
Tråden där Farbror Patan spelar Rouge Trader är ett lysande exempel, samt allas målartrådar och berättelser från sina slag.
I vår spelgrupp är vi ett gäng veteranspelare med samma bild av hobbyn: fina modeller på fina bräden och fluffiga slag som är berättelser i varm gemenskap är det som får oss att frigöra tid från jobb och familjer för att låta små gubbar puckla på varandra.
Det är då 40k är som allra bäst för mig!

[Elevatorlake]

Jag känner att jag måste förtydliga mig.
Jag tycker inte hjärnan ligger hos GW.
Hobbyisterna vet mer om hobbyn än de som producerar den.

40k's universum har byggts upp under över 20 år, från början flödade kreativiteten hejvilt.
Rick Priestly, Andy Chambers, Jervis Johnson m.fl. byggde upp den värld som numera bara finns i Black Librarys böcker.
Spelmekaniken var ofta trög i de första editionerna, men spelet återspeglade fluffet på ett helt annat sätt. Terminators var stentuffa (3+ save på 2d6.. En lascannon gav -6 modifiering, så 9+ på 2d6 för att överleva det hårdaste vapnet mitt i nyllet).
Eldars vapen och teknologi var överlägsna. Tyranidernas monster smulade allt i närstrid och folk blev livrädda när de såg en Genestealer.
Berättelserna och känslan drev spelet och samtliga regelskrivare var inbitna och passionerade spelare.
Det fanns en löpande dialog med communityn, exempelvis så innehöll White Dwarfs ofta FAQs och Q&A samtidigt som designersen ofta var ute på event och pratade med och inför spelarna.
Jag satt själv och lyssnade på Andy Chambers och Jes Goodwin på Sydcon i slutet av 90-talet.
Chambers berättade exempelvis hur viktigt det var att varje armé hade något unikt, något som spelarna knöt till hjärtat.
Dark Angels skulle inte bara vara mörkgröna Spacemarines. Därför fick de Ravenwing och Deathwing. Blood Angels fick Death Company.
Att spelarna kände passion och brann för sina arméer var viktigt!
White Dwarfsen hade Battle Reoorts på 10+ sidor, med bilder, kartor och förflyttningar varje runda.
Ofta skrivna fluffigt med namngivna karaktärer och händelser beskrivna ur modellernas perspektiv.

Det är den eran som gör att jag ännu håller på med 40k.
Passionen, fluffet och inlevelsen finns i communityn, inte längre hos GW.
Ingen av dem som skapade warhammer finns kvar i företaget.
Fantasys haveri är för mig deras största misslyckande, där regelbok efter regelbok överträffade sin föregångare i tjocklek och komplexitet till den grad att spelarbasen försvann, de valde att förstöra hela den världen och börja om på noll.
Numera är det en marknadsavdelning som styr GW, som inte spelar.
Totalflloppen Lord of the Rings och påkostade spel som Dreadfleet symboliserar tänket där allt ska gå att sälja med tillräckligt med reklam, även om ingen efterfrågar det.
Vilket gör att White Dwarf numera bara är ett reklamblad helt utan hobby, fluff eller personlighet.

Den del av hobbyn som gör att jag hållt på med 40k i över 20 år och fortsätter hittar jag numera i communityn.
Tråden där Farbror Patan spelar Rouge Trader är ett lysande exempel, samt allas målartrådar och berättelser från sina slag.
I vår spelgrupp är vi ett gäng veteranspelare med samma bild av hobbyn: fina modeller på fina bräden och fluffiga slag som är berättelser i varm gemenskap är det som får oss att frigöra tid från jobb och familjer för att låta små gubbar puckla på varandra.
Det är då 40k är som allra bäst för mig!

Amen brother captain, Du sätter ord på det jag känner

Det är nog därför jag föredrar 30K, det är black library och forgeworld som driver 30K, inte GW.

Varje gång jag läser en HH-novell vill jag börja spela en eller två nya legioner. Den känslan får jag sällan när det kommer en ny codex från GW.

[L3go]

Jag känner att jag måste förtydliga mig.
Jag tycker inte hjärnan ligger hos GW.
Hobbyisterna vet mer om hobbyn än de som producerar den.

40k's universum har byggts upp under över 20 år, från början flödade kreativiteten hejvilt.
Rick Priestly, Andy Chambers, Jervis Johnson m.fl. byggde upp den värld som numera bara finns i Black Librarys böcker.
Spelmekaniken var ofta trög i de första editionerna, men spelet återspeglade fluffet på ett helt annat sätt. Terminators var stentuffa (3+ save på 2d6.. En lascannon gav -6 modifiering, så 9+ på 2d6 för att överleva det hårdaste vapnet mitt i nyllet).
Eldars vapen och teknologi var överlägsna. Tyranidernas monster smulade allt i närstrid och folk blev livrädda när de såg en Genestealer.
Berättelserna och känslan drev spelet och samtliga regelskrivare var inbitna och passionerade spelare.
Det fanns en löpande dialog med communityn, exempelvis så innehöll White Dwarfs ofta FAQs och Q&A samtidigt som designersen ofta var ute på event och pratade med och inför spelarna.
Jag satt själv och lyssnade på Andy Chambers och Jes Goodwin på Sydcon i slutet av 90-talet.
Chambers berättade exempelvis hur viktigt det var att varje armé hade något unikt, något som spelarna knöt till hjärtat.
Dark Angels skulle inte bara vara mörkgröna Spacemarines. Därför fick de Ravenwing och Deathwing. Blood Angels fick Death Company.
Att spelarna kände passion och brann för sina arméer var viktigt!
White Dwarfsen hade Battle Reoorts på 10+ sidor, med bilder, kartor och förflyttningar varje runda.
Ofta skrivna fluffigt med namngivna karaktärer och händelser beskrivna ur modellernas perspektiv.

Det är den eran som gör att jag ännu håller på med 40k.
Passionen, fluffet och inlevelsen finns i communityn, inte längre hos GW.
Ingen av dem som skapade warhammer finns kvar i företaget.
Fantasys haveri är för mig deras största misslyckande, där regelbok efter regelbok överträffade sin föregångare i tjocklek och komplexitet till den grad att spelarbasen försvann, de valde att förstöra hela den världen och börja om på noll.
Numera är det en marknadsavdelning som styr GW, som inte spelar.
Totalflloppen Lord of the Rings och påkostade spel som Dreadfleet symboliserar tänket där allt ska gå att sälja med tillräckligt med reklam, även om ingen efterfrågar det.
Vilket gör att White Dwarf numera bara är ett reklamblad helt utan hobby, fluff eller personlighet.

Den del av hobbyn som gör att jag hållt på med 40k i över 20 år och fortsätter hittar jag numera i communityn.
Tråden där Farbror Patan spelar Rouge Trader är ett lysande exempel, samt allas målartrådar och berättelser från sina slag.
I vår spelgrupp är vi ett gäng veteranspelare med samma bild av hobbyn: fina modeller på fina bräden och fluffiga slag som är berättelser i varm gemenskap är det som får oss att frigöra tid från jobb och familjer för att låta små gubbar puckla på varandra.
Det är då 40k är som allra bäst för mig!

Amen brother captain, Du sätter ord på det jag känner

Det är nog därför jag föredrar 30K, det är black library och forgeworld som driver 30K, inte GW.

Varje gång jag läser en HH-novell vill jag börja spela en eller två nya legioner. Den känslan får jag sällan när det kommer en ny codex från GW.

Va dem sa...

[GoTNGWH40k]

Hej!

Önskade att jag en dag kunde samla alla som tyckte och kände så i samma rum för att bara lyssna. Det finns mycket hjärta i det du skriver.

Det går rakt igenom mig.

Det är den enskilt största anledningen till att jag startat den här tråden. Bara samtal med GW har för mig blivit för Corporate. När jag gått in i en shop, stått där en halvtimme och bara observerat (creepy) har jag fått en helt annan känsla.

Communityn är för mig nummer 1.

Därför valde vi att bromsa spelet. Tänkta nytt.

Det jag tänker mest på är OM grunden ligger i modellerna, målandet spelandet och gemenskapen (vilket det alltid gjort), hur skulle ett mobilspel som vårat kunna vara intressant för de flesta?

Har sett vissa recensioner på mobil eller spel överlag. Det har varit allt annat än en munter läsning. Det har gjort ont att läsa det. Och det är inte ens våra spel. Det är definitivt att vi tror stenhårt på vår "fluffvinkel". Det innebär inte att vi är blinda eller naiva för vad som är det det viktigaste.

Personligen är Warhammer fans (om jag får kalla det, det) MER trogna än Apple fanatiker. Varför, jo. Ni kan vara besvikna på GW eller hur det ser ut idag och samtidigt fortsätta köpa, måla, spela, läsa förkovras.

Det är väldigt starkt.

Den kärnan kommer vi aldrig lyckas skapa med ett futtigt mobilspel, fast vi är väldigt beslutsamma (all of us) i att få in en del är den själen och hjärta i oss själva och på sikt få in det i det vi gör.

Förut hade jag inte den åsikter, nu har jag det.

Känner inte folk det vi gör när vi testar eller lanserar det så kan det vara. Det har blivit allt viktigare för mig och de jag jobbar med.

Jag förstår din frustration. Det intressanta för mig är just vad det är som gör att du fortsätter? Gemenskapen har du redan tagit upp. Finns det något mer? Vi vänder på det, säg att du lägger av HELT. Vad skulle hända? Något? Väldigt nyfiken att veta.

[stormshaft]

Skriver väl under på det mesrta folk skrivit redan. Själv lockades jag in i GWs värld av kompisens storebror som köpt Tyranid Attack från England, ett par rundor toksmisk och Brain Larvae så var man hooked.
Det är, som flera skriver, 2nd edition där man fångades på riktigt även om spelet var jävligt svårt att spela och begripa emellanåt, men figurerna var så oerhört coola. Sen har man ramlat in och ut ur figurspelsvärlden (inte minst när man som 14-20åring förnekade allt som kunde ses som töntigt bara för att man trodde det spelade någon som helst roll om man fick ligga eller inte), nu är man här igen. För jag vet inte vilken gång i ordningen.
Tyvärr har väl den fantastiska känslan av spelet och universumet solkats lite av att man provat andra spel (Warmachine/Hordes i mitt fall) med ett regelverk som är oändligt mycket smidigare, hårdare och flexiblare än de GW spel jag spelat (Bloodbowl är väl nästan i samma klass). Då blir det märkligt att gå tillbaka och försöka spela 40k, en produkt som idag är mer "coola figurer med regler till om man vill spela med dem" än ett genuint figurspel med en massa nördar bakom.
Det som drar mig tillbaka gång på gång är dels kvalitén på figurerna, helt överlägset snyggast figurer, med alla val av vapen, utrustning och posering så är det idag den biten tillsammans med fluffet som är det bästa med 40k.
Gällande fluffet så är det tyvärr tröttsamt att GW gång på gång efterhandskonstruerar och förändrar etablerat fluff, ofta av outgrundliga anledningar (varför försvann Star Child, Illuminati och det gamla C'tan-fluffet?). Däremot så är HH-bokserien fortfarande fantastiskt. De tre första + Fulgrim är än idag något av det coolaste jag läst i sci-fi-väg.
Nu blev det kanske lite väl negativt och gnälligt, men hobbybiten och att läsa om grimdark (analogier, liknelser och händelser som går igen är coolt) är det enskilt coolaste med 40k, skulle nästan kunnat skippa att spela och bara läsa och måla. Nästan.

Om man skulle göra ett nytt spel (för mobil, konsoll eller pc/mac) så hade jag verkligen gillat om man fått vara en hård Inquisitor alternativt en Officio Assassinorum-operative (kanske flera olika?). Då hade man dels kunnat se och göra andra grejor än bara skjuta orker på ett slagfält, och det hade varit naturligt att man som spelare både kunnat röra sig bland vanligt folk i kombination med att röja fiender som en superhjälte.
Hoppas ni får rätt på spelet, är nyfiken på vad det är för något och vad ni har för planer och förhoppningar.

[Kaptenen]

Jag förstår din frustration. Det intressanta för mig är just vad det är som gör att du fortsätter? Gemenskapen har du redan tagit upp. Finns det något mer? Vi vänder på det, säg att du lägger av HELT. Vad skulle hända? Något? Väldigt nyfiken att veta.

Frustration?
Den har jag inget alls av. Jag konstaterar bara att GW gång på gång skickar raketen till fel stjärna, och det är synd när det finns så många möjligheter att göra rätt, men på det stora hela påverkar saker GW gör numera min hobby väldigt lite.
40k's universum är sedan länge communityns egendom. GW hittar på något på någon planet, många andra hittar på saker på andra ställen.
I Februari tex har vi i vår spelgrupp eventet "Rajtan Tajtan med Ahriman och Lucius"
Lagspel enligt hemmasnickrade scenarion. På hemmabyggda spelplaner med helt egna specialregler. Med armeér byggda efter kompmallen här på sidan och vi använder SweFAQ för att få flyt i spelet.
Vi kommer att fajtas på Davin's Moon, som vi alla läst om i HH-serien, och på Vraks, känt från FW's Imperial Armour.
GW har lagt en bra grund, men det är inte de som leder utvecklingen av den.
När mina arméer får nya codexar köper jag dem och likadant när det kommer en ny version av regelboken, men därimellan bryr jag mig inte så mycket om vad GW gör. Min hobby lever med mina vänner, både online och i verkligheten, och i vår lokala butik här i stan.

Vilket ger svaret på din fråga, eftersom hobbyn för mig rakt igenom bygger på att jag gör kreativa och utvecklande saker jag själv tycker är roliga (bygga, måla, läsa, spela) så finns det ingen anledning att sluta.
Även om GW skulle gå i graven imorgon så skulle jag fortsätta med vad jag gör, jag är inte beroende av dem på det sättet.

[GoTNGWH40k]

"Skickar raketen till fel stjärna"

Målande beskrivning. Snyggt.

Jag förstår. Jag kan ibland få samma känsla när jag pratar med de som hjälper oss med spelet. De är också "oberörda" på något sätt.

Själv blir jag mer fundersam om det i längden blir väldigt skadligt för dem. Vi är ett gäng som läst recensioner om olika mobilspel och genomsnittet är mindre smickrade, det vill jag lova. Självklart sitter vi inte och stirrar oss blinda på dem fast det har varit en väldigt bra insikt. Vi behöver släppa en väldigt bra spel. Risken är annars att vi går samma öde till möte.

"Know No Fear"

Det är väl vår insikt. Och det som är mer värdefull är att vi ska inte ens sikta på att vistas på samma planet med de som bygger målar, läser och spelar. De vore att gapa efter för mycket. Det vi däremot siktar på är att vår planet blir en egen planet som kommer att vistas tillräcklig nära er/din/andras planeter som är en del av de trofasta communityn. Vi är väldigt säkra på att spelet vi utvecklas kan berika och fördjupa era/dina/andras kunskaper om 40k. Vi vi ju hellre vara en planet bredvid communityn och hoppas på att få kunna vara det. Vårt drömläge är däremot att just de som gillar vårt spel (spelar ingen roll om det blir 2 stycken) ska leda vårat arbete i framtiden. Samma där. Vi lägger grunden, fast vi kommer vilja/uppmana de som spelar att ta över. Spelarna ska bestämma vår utveckling.

Låter som en mycket trevligt event, namnet slår allt.

Jag förstår det du skriver och kan relatera till hur du tänker. Ska definitivt ta med mig det.