Norrland Uniteds BSK-rapport (Il Capitanos konventslogg)

[Serpent]

Jag börjar som Ooan gjort på sin rapport (på Ylvaforumet): efttersom mitt lag splittrats fick jag hitta en annat. På DalCon sattes därför Norrland United samman, med mig som kapten, min kompis Anton och de två Kirunaättade Markus och Lars som lagmedlemmar.

Vi spelade ganska skilda listor - Lars' cykelalver var tokigt mjuka och högkompade, Markus Marinecykellista var stenhård fast med hög komp, Antons vargar lågsniffade (tack vare Jaws - taktiskt sett ska den bort nästa gång) och mina Systrar...standardhårda. Vi hamnade på lagkomp 20.

Min lista:
Canoness, JP, Evsicerator, 2+save
9+1 Systrar i Rhino, PW, Brazier of Holy Fire, Heavy Flamer & Flamer
9+1 Systrar i Rhino, Eviscerator, Brazier of Holy Fire, 2xMeltaguns
Platoon Command, Autocannon, Flamer i Chimera
Guardsquad, Lascannon
Guardsquad, Lascannon
5+1 Seraphim, Eviscerator, 2xHand Flamers
9+1 Retributors, 4xHeavy Bolters
2 Exorcister

Första omgången ska vi möta LBK lag 2, vilket är fyra trevliga killar som spelar hårda listor. Med bättre komp än oss.

I första omgången sätter vi ut fel, vi har inte lärt oss den taktiska finessen runt vem som ställer ut först eller sist. Vi har mig som Secret (tror jag) och jag får möta en demonarmé med sju kill points. Den är alltså stenhård.

Hans förstavåg dunsar in, med Fateweaver i mitten av bordet och fem Crushers strax framför honom i en skog. Hans Bloodthirster scattrar dock all världens väg - 11 tum från sin utsatta plats och i slutänden 0,5 tum från Fateweavers bubbla. Den dör i min skytterunda. Jag kastar in Seraphimerna mot Crushers, men S&T3 mot jättearga stordemoner är sådär bra. Särskilt när jag inte kan slå saves på Superiorn.

Mycket handlar om att kunna ta ut Fateweaver, och jag lyckas boxa in två wounds på honom med Canonessen i närstrid, men sen klantar jag mig. När hans Crushers rusar in så gör jag henne Invulnerable med mitt sista Faith Point, vilket gör att de kommer att komma loss i min närstridsrunda. Det innebär att raketbilarna får skjuta på Horrors i en runda istället för Crushers. Illa.

Jag håller dock jämna steg med honom i VP (det skiljer åtta poäng i slutet), och lyckas hålla huvudobjektivet, vilket slutligen ger mig 12-8. Det är dock den enda segern vi tar eftersom Anton spelat oavgjort mot BA, Markus blivit överkörd av Guards och Lars totalwipead av vargar. I efterhand skulle vi ha satt Lars mot demonerna, och mig mot någon av Marinelistorna.

Omgång två - Roffes Ruffar
RAs lag är alltid fantastiskt trevliga att spela mot. De har dessutom mer i komp än oss. Här krävs storvinster om det ska bli något.

Jag får möta IG-listan med en massa Chimerahull, och det går rätt hyfsat i början. Mina Seraphimer gör exakt det de ska, men fastnar i ett gäng Guards eftersom de har med sig stormamman. Till sist står bara stormamman kvar, men hon är desto argare. Hon spränger en bil i sin sista runda. Då har dock mina två enheter Systrar stått i närstrid sedan runda 2, och nu blivit trötta. Alla utom en tjej dör, tyvärr är det fel tjej eftersom hon var den som var utanför hans Deployment Zone. I min deployment står det en enhet Penals (som var jävligt snygga!) och gömde sig. Vinst med 12-8 till Ogge.

På de andra borden har det dock gått bättre. Anton har promenerat över en Eldarlista, Markus har spöat Blodänglar och Lars har tyvärr bara tagit en liten vinst mot demonerna efter att ha missat att boosta sina hypersnabba element ut i de olika quartersarna i femte rundan. Efter komp bli det en liten vinst. Sweet!

Omgång tre - Beaver Fans.
Jag får möta Guards på en parkeringsplats, och vinner slaget om att få börja. Väljer fel quarter (även om de flesta var likvärdigt dåliga). Sedan rusar jag in mot hans armé och han försöker smattra ned mig. Efter att hans Penals kommer in och bankar upp en Guardsquad samtidigt som Sentinellerna dödar en Exorcist i hans runda två så ser det pyrt ut. Canonessen röjer i hans deployment, men dör efter att ha smaskat i sig en evinnerlig massa skott. På min vänstra sida står en Guardsquad mot omöjliga odds i tre rundor innan de dör och jag kan svepa mot objektivet... Två tum. Inte inom 3". Han klarar bägge uppdragen, jag inget. 14-6 till Tobe. Däremot är våra två matchningar med Marinelistorna klockrena. Anton som Secret äter upp Abbaddon och alla hans hejdukar (19-1) och Markus cyklar hade julafton mot Tis Tau. Lars' Eldarer hade problem mot Ghazkhull och hans miljard Storm Boyz, men allt som allt klarar vi oss med en vinst, om än relativt liten.

Omgång tre - Team DefCon
Vi kollar på listorna och funderar hur vi ska göra. Vilken lista blir Secret? Vi kommer fram till att Markus har störst chans mot alla listorna. Lars vill knattra ut Deathwing, och Anton är den som har mest tunga vapen för att ta ut Guardlistan. Min lista borde klara sig mot vilken som helst av deras. I slutänden blir det precis som vi förutsatt. Markus som Secret möter Eldarerna med två Spinners, Anton Guardlistan och jag får blodänglarna.

Jag möter en lista med en del personburet skytte och resten med Jump Pack, samt ett Death Company i Razordback med Heavy Flamers. Jag ställer upp i ett fort, han berättar att han ställer ut sina Scouts och Devs, resten reservar. Jag avancerar, han dimper ned. Men inte mitt framför mig, som jag trodde, utan på min högra flank, långt bort från min armé. Jag flyttar mig lite i sidled och inleder skyttefesten. Kastar in en enhet Systrar med motorsåg som ska hålla upp monstren. Det går dock inte, för jag kan inte slå saves. Jag har fyra Assault Squads i knäet, varav två har 2+save! Det här kommer gå dååååååååligt...

Eller också inte! Han dödar inte min Chimera utan bara river av den alla vapen och immobiliserar den. Sedan måste han koncentrera sig på hårdare mål. I Chimeran sitter min Platoon Command, som sedan lubbar ut och tar huvudobjektivet. Min Canoness undanröjer hotet mot Guardsen genom att döda en hypersnabb Razorback, och en Rhino ställer sig lägligt framför det tidigare avsuttna dödskompaniet och tar skiten. Seraphimerna visar varför de är med i listan och dödar en Squad Assault marines efter att ha strandsatt en enhet Sanguinary Guards mitt framför mina Exorcister. I slutet får han ge upp det sekundära objektivet för att jag inte ska vinna huvudobjektivet. Jag har dödat alla hans hoppnissar, och det blir till slut 14-6. Markus har tokdödat Eldarerna, Anton vann över Guardsen (det firades lite när han tog ut Manticoran i runda ett), men Lars fick problem med dödsvingarna. En liten vinst igen, och vi klättrar.

Omgång fem - WH40K30+
Det börjar med att jag får en puss av deras kapten för min sammanställning av alla BSK-listorna. Sedan fintar vi bort dem med vår Secret Challenger Markus, som då för möta Dödsvingar. Lars tar sig an Chaoslistan med motiveringen att han på rätt bord kan knattra ut den. Anton får Eldrad-Eldarerna och jag får möta Daemonhunters.

Han har en veritabel bilpool på sin sida. Två Rhinos, fyra Chimeror och en Land Raider. Hur ska jag ta ut det här? Äsch, jag behöver inte taktik, jag har ju raketbilar.

Vi spelar på en ganska kal bordsyta, vilket gör första rundan viktig. Jag får den. YES! Det händer inget.

Jag menar verkligen det. Inget händer! Jag lyckas skaka en Rhino, det är allt.

I hans runda kompenserar han ögonblickligen genom att immobilisera sin andra Rhino som stått i en skog framför Raidern. Det ställer till det för honom, och han måste börja manövrera runt vägspärren. Hans tre Daemon hosts visar sig vara problematiska - de vill gärna teleportera in på min sida, men en hamnar fel och blir utsatt i hans egen quarter, där den prompt pinnar en enhet av hans Guards i nästa runda.

Efter den första rundan börjar jag avrätta hans armé del för del. Plötsligt smäller det bilar både till höger och vänster, och allt som ramlar ur pinnas. Fantastiskt. En Daemon Host ramlar ned i min deployment igen, och dödar nästan alla i ena Guardsquaden innan mina Meltasystrar klämmer ihjäl den på chargen. Det verkar stämma. Nu ska jag bara hålla mitt objektiv för att vinna det här. Jag omringar det med Troops. Lyckas smälla hans Land Raider med en Exorcist. Sedan kommer paniken. Jag har lämnat exakt en tum ren i närheten av objketivet. Om han får teleport på en av de kvarvarande två Hostsen så ligger jag illa till. Det får han. Saaaaataaaan... Scatter! Den försvinner iväg, och får sedemera stryk av mina Seraphimer. Den sista Hosten avrättas av en Exorcist (inga fler risker här, inte!), men vi håller huvudobjektiven båda två. Det blir dock en seger för mig på VP eftersom alla bilar utom två är döda och de där demonerna visst var värda lite poäng...

Anton har vevat Eldarer (dock med vissa svårigheter att klara saves), bland annat sopat ned varenda båt och nästan skrämt Eldrad på flykten. Markus har vunnit knappt mot dödsvingarna och Lars har fått stryk av Chaoslistan, som trängt in honom i ett hörn och ätit honom del för del. Till slut en vinst modell mindre för oss.

Vi hamnar på plats 18 till slut, vilket är klart godkänt med tanke på att vi spelade som krattor i första omgången, att Markus spelade sin lista för första gången och att Antons slag var hans sjätte till tionde sammanlagt i 5th Ed. Nästa år blir det stabilare kompoptning och kanske dundervargar under Linus' befäl.

[NilssonHarHund]

Jag vill minnas att jag vann med 12-8 mot Joppes demoner (men kunde vunnit större om jag inte klantat mig runda fem). Dessutom var det Markus som hade field day med xdanskx eldarbåtlista i match fyra.

[Serpent]

Hade du så mycket kvar av armén att han inte tog några poäng alls? För Quarters var väl Primary, och det vann ju Joppe klart.

[NilssonHarHund]

Ja, jag hade i princip hela armén kvar på brädet.

[Serpent]

Fixat.