speedfreek skrev:Om jag någonsin orkar arra en turnering igen så ska du få en specialinbjudan.
Han den där Rikard kan du få ta med dig, men då får han lämna en hel del av sina gubbar hemma...
Heja Clara!
/han som spelar arméer han inte alltid står för
Om du fixar en mys-pys turnering lovar jag att damma av mina gamla Tau
Men samma problem som du tar upp här med LBK mallen går att finna i rt mallen också även fast en del av sakerna har skrivits om sedan början för att ta hänsyn till att vissa saker enbart är bra/blir bättre i kombination med annat. Tyvärr går det inte att komma runt och ju mer man börjar fixa med lbk-mallen, desto närmare kommer vi hamna en vanlig kompmall som rt-mallen.
Tack för alla fina kommentarer. Det kanske inte bara är jag som har drömmar om att en dag få möta/spela med en enhet swooping hawks eller två på någon större turnering.
Speedfreek: Det är aldrig för sent för att bygga listor som är roliga för alla.
Dhettneck: Vespids?
Neth_Oni: Skillnaden mellan rt-mallen och lbk-mallen är dock att i den senare förväntas du utnyttja ditt minus till max. Om du inte tar något minus så är det för att du har hittat en lista som kringgår minusen, inte för att du har en dålig lista. Rt-mallen är betydligt flexiblare när det kommer till att se till hur listan faktiskt ser ut. Jag har inte riktigt greppat syftet bakom lbk-mallen. Det känns många gånger som att dess syfte är att endast erbjuda ett alternativ till rt-mallen, dess syfte är att finnas. Vi har dock redan ett alternativ till rt-mallen, okompat. I okompat kan jag dock, till skillnad mot i lbk-mallen, spela en i sammanhanget dålig lista utan att få minus för det.
Men det är inte riktigt det jag är ute efter. Jag vill snarare att vi kanske ska koppla in vårt eget samvete i listbyggandet. Är det roligt för mig och motståndaren? Spelar jag för att det är så förbannat kul att spela eller för att matchen ska ta slut i runda tre? Hur det sedan ser ut när matchen väl börjar kan vi inte påverka, men vi kan ju anstränga oss lite för att bygga spännande listor så att förutsättningarna ändå finns där. Sådana tankar skulle lösa många av de problem som kompen inte kommer åt. Sedan är det ju helt och hållet subjektivt huruvida man tycker att något är roligt för sig själv och motståndaren, vilket gör att hela resonemanget fallerar. Tror du att jag tycker att det är kul möta copy-paste så kan jag inte göra så mycket, förutom att säga att du har fel.
Clara skrev:
Men det är inte riktigt det jag är ute efter. Jag vill snarare att vi kanske ska koppla in vårt eget samvete i listbyggandet. Är det roligt för mig och motståndaren? Spelar jag för att det är så förbannat kul att spela eller för att matchen ska ta slut i runda tre? Hur det sedan ser ut när matchen väl börjar kan vi inte påverka, men vi kan ju anstränga oss lite för att bygga spännande listor så att förutsättningarna ändå finns där. Sådana tankar skulle lösa många av de problem som kompen inte kommer åt.
jag tror mycket av ens tänk bakom "kul att spela, kul att möta" ligger i vad vi spelade innan vi började med den här hobbyn och hur det lokala spelandet såg ut samt hur man ser på hobby-delen.
själv är jag apkass på att måla och konvertera så den delen gör inte att jag vill ha coola listor. däremot slutade jag spela när 3rd edition kom och började spela Star Trek CCG istället. det spelet är väldigt fritt hur man bygger sina lekar vilket jag snabbt kom att utnyttja till att hitta fjantiga lekar med saker som bara knappt fungerar ihop. vinna var aldrig viktigt, bara att se om leken kunde göra något av de tre-fyra sakerna jag ville att den skulle göra. enbart en gång gjorde jag en lek med huvudsyftet att vinna, och den skulle bara vinna mot en specifik lek som en polare hade kört med alltför länge (den var skitbra) och göra det utan att han fick göra något till försvar. å andra sidan spelade vi lord of the rings CCG mot en annan spelare samtidigt (allt i en stor härlig cirkel), så jag kunde ha kul där istället för i trek-matchen.
det tänket jag skaffade mig till STCCG tror jag följt med mig starkt till 40k men man kan absolut inte göra några som helst liknande kassa roliga grejer. allt handlar om att döda motståndaren och vara i närheten av några punkter.
nej nu har jag tappat bort mig själv alldeles så jag slutar innan jag hamnar i Uzbekistan.
Clara skrev:
Men det är inte riktigt det jag är ute efter. Jag vill snarare att vi kanske ska koppla in vårt eget samvete i listbyggandet. Är det roligt för mig och motståndaren? Spelar jag för att det är så förbannat kul att spela eller för att matchen ska ta slut i runda tre?
Det här var en intressant diskussion och jag känner för att skriva lite. Det kommer inte handla om målade gubbar så jag hoppas att det inte stör.
Man kan bara koppla in samvetet i listbygget om man har ett. Jag kan lätt förlora samvetet under tiden jag spelar. Ibland är det så att vinna är det enda som gäller utan substitut. Folk måste fatta att jag är bra på att spela. När man vinner och man ser på motståndaren och de andra att "han är ändå bra alltså" så är det en sjukt skön känsla. Är jag känslomässigt utvecklingstörd som måste hävda mig i ett spel för tonåringar? Blev jag mobbad som liten och försöker bli accepterad? Kanske, men ranking, ETC, svenska40ktouren osv. tyder på att jag inte är ensam.
Mitt problem är om jag möter någon som är snäll och låter mig göra borderline otillåtna grejer och man efter matchen fattar att man bara vann på vilja, tur och inte skills. Då tänker man var det värt det? Var det värt att sänka den andres spelupplevelse så mycket för dom där extra tre poängen eller låtit den andre få spelat sitt spel och kanske fått en draw. Är det inte bättre då för alla inblandade att jag säljar alla mina gubbar och spelade temade khorne daemons all day everyday.
att du HAR chosen betyder inte att du ÄR chosen. Det betyder att du e sepe.
n00bn skrev:Är det inte bättre då för alla inblandade att jag säljar alla mina gubbar och spelade temade khorne daemons all day everyday.
Varför inte? De är rätt bra faktiskt och dessutom är det ett riktigt tufft tema.
Jag håller fullt ut på Claras resonemang. Har förfäktat detsamma sen jag började spela 40K för tio år sedan. Jag tycker att listor på turneringar likriktas mer och mer. Att kompen skulle främja variation är trams. "Folk" tenderar att spela powerbuilds som diskuteras/räknas fram på nätet och listor som klurats på, med en kopp te, i soffan hemma blir färre och färre. Jag hoppas att få se lite udda och kul enheter ta form i denna eminenta målartråd.
Kan slänga in en tanke i diskusisionen. Jag var en gång i tiden den största fluffspelaren på min förening hemma i Skara. Men på den tiden lirade vi fantasy och typ alla var med och tävlade om topplatserna på både Gothcon och BSK så vi hade väldigt hård stämning på föreningen. Det var några som var duktiga på att måla och också byggde kolla fluffiga armeer och det var roligt att spela mot Klus och hans Khorn ödlor som egentligen var ganska kassa men då var han också bara ett litet barn.
Men efterhand när man spelade mot de mer tävlingsinriktade började man göra listan hårdare och hårdare och sedan gick Fantasy sönder med DE och demoner och vampyrer så vi hoppade av tåget och började spela 40k istället. Nu kom det nya problemet ingen viste riktigt hur spelet funkade och man försökte bygga bättre och bättre listor då man kom på att det inte var så roligt att spela med fottslogande systrar med SB. Samtidigt som Zkullis spelade med pw på sina ig för att de skulle kunna slåss i närstrid. Men allt efter att vi spelade så kom man på att olika saker var bra och gjorde listor som funkade. När vi väl kom på hur man byggde listor kom problem nummer två. Hur gör man en lista som är rolig att spela med och möta? Det enkla svaret är jo man gör listorna lika hårda. Det är enda sättet att fixa det på. Nu blevdet så att vi aldrig lyckades utan först gjorde jag en lista som var för hård och för att kontra det gjorde Skullis en lista som var för hård och så fortsatte vi tills vi kom fram till slutstattsen att det enda sättet att få likvärdig listor är att båda gör de hårdaste listorna man kan tänka sig för det är den lättaste nivån att hamna på. Skulle vara roligt om man kunde ta RT-Mallen och sägga att man ska spela kom 50 och sedan funkar det men nu gör det inte det. Därför är jag av den uppfattningen att genom att göra listor som är hårda vet jag att jag ligger på en nivå där jag kan möta allt motstånd utan att känna mig överkörd och förväntar mig att motståndaren ska ha gjort samma sak då det är den enklaste nivån att bygga gemna listor på.
Tadaotoko skrev:Kan slänga in en tanke i diskusisionen. Jag var en gång i tiden den största fluffspelaren på min förening hemma i Skara. Men på den tiden lirade vi fantasy och typ alla var med och tävlade om topplatserna på både Gothcon och BSK så vi hade väldigt hård stämning på föreningen. Det var några som var duktiga på att måla och också byggde kolla fluffiga armeer och det var roligt att spela mot Klus och hans Khorn ödlor som egentligen var ganska kassa men då var han också bara ett litet barn.
Men efterhand när man spelade mot de mer tävlingsinriktade började man göra listan hårdare och hårdare och sedan gick Fantasy sönder med DE och demoner och vampyrer så vi hoppade av tåget och började spela 40k istället. Nu kom det nya problemet ingen viste riktigt hur spelet funkade och man försökte bygga bättre och bättre listor då man kom på att det inte var så roligt att spela med fottslogande systrar med SB. Samtidigt som Zkullis spelade med pw på sina ig för att de skulle kunna slåss i närstrid. Men allt efter att vi spelade så kom man på att olika saker var bra och gjorde listor som funkade. När vi väl kom på hur man byggde listor kom problem nummer två. Hur gör man en lista som är rolig att spela med och möta? Det enkla svaret är jo man gör listorna lika hårda. Det är enda sättet att fixa det på. Nu blevdet så att vi aldrig lyckades utan först gjorde jag en lista som var för hård och för att kontra det gjorde Skullis en lista som var för hård och så fortsatte vi tills vi kom fram till slutstattsen att det enda sättet att få likvärdig listor är att båda gör de hårdaste listorna man kan tänka sig för det är den lättaste nivån att hamna på. Skulle vara roligt om man kunde ta RT-Mallen och sägga att man ska spela kom 50 och sedan funkar det men nu gör det inte det. Därför är jag av den uppfattningen att genom att göra listor som är hårda vet jag att jag ligger på en nivå där jag kan möta allt motstånd utan att känna mig överkörd och förväntar mig att motståndaren ska ha gjort samma sak då det är den enklaste nivån att bygga gemna listor på.
Det funkar ju bara så länge alla codexar är lika bra och ger samma möjlighet att bygga hårda listor det är dom ju verkligen inte. Vissa Arméer kan bara bygga en eller två olika builds som är hårda och jag vill i vart fall inte veta att varje gång jag möter Chaos möter jag Abbadon Lash och 9 obbar.
